Delar av insändare publicerad 5/12 i GD:"Vad glad jag blir när jag läser om folks civilkurage i mataffären angående julskinkan: 'Jag väljer att blunda',säger en; 'Det är äckligt men jag köper ändå', säger en annan en annan 'Det ligger så i rutinerna att köpa och äta kött' säger en tredje.
Det är tack vare sådana här människor vi har kvinnlig rösträtt, ingen barnaga och homosexuellas rättigheter i Sverige – eller kanske inte.
Det är tack vare sådana här människor vi har kvinnlig rösträtt, ingen barnaga och homosexuellas rättigheter i Sverige – eller kanske inte.
Snälla människor, tänk bara lite grann på vad ni köper för köttprodukter till jul! Det finns bättre alternativ än en kadaverätande, sönderstressad, antibiotikamatad och industriuppfödd gris. Bojkotta dessa marodörer till uppfödare!"
Detta är en reaktion från signaturen Pelle Schröder, säkerligen efter det reportage i GD tidigare i veckan där reportern ställde frågor till personer i matvarubutiken. Jag känner igen mig i hans frustration. Vad krävs det egentligen för att folk ska reagera så till den grad att de vågar ifrågasätta vad de stoppar i sig? Eller handlar det om en slags indignation - "en person kan ju inte göra någon skillnad"?
Dock menar Pelle att vi ska "leta efter glada grisar", och menar att det finns gårdar i Sverige där grisar har det bra och att det är där vi ska handla vår julskinka i år. Där måste jag hålla med en av kommentarerna till insändaren: "En liten undran: Vilken Gris blir Glad av att slaktas?"
Tycker Peter Nilsson formulerar det bäst:
"Gällande det "snälla köttet" så kan vi konstatera att det inte fungerar så länge vi konsumerar 
kött i den mängd vi gör idag. Vi måste dra ner på
kött i den mängd vi gör idag. Vi måste dra ner på vår köttkonsumtion, eller sluta helt (mitt förslag). Först när kött blir en lyxprodukt som vi äter på söndagar skulle det gå att tänka sig ett scenario med "snällt kött" (två ord jag inte ser fungerar tillsammans, men ändå). Så länge vi konsumerar kött till frukost, lunch, fika, middag, kvällsmat osv. så går det inte. Det borde vi kunna enas kring. För en konsument idag är det enklare att välja vego än kött som hade ett bra liv så länge det levde."
Läs blogginlägget och kommentarerna här.
Kort sagt är det så att köttindustrin aldrig skulle gå med vinst om de efterlevde djurskyddslagen till punkt och pricka, och för dem är vinst det primära. Det är just därför detta händer på svenska gårdar. Man kan lätt lägga skulden på de enskilda grisuppfödarna, men samtidigt försöker de ju faktiskt möta den höga efterfrågan som finns idag. Vi äter mer och mer kött. Jag tror att det är vi konsumenter som måste sätta ner foten och minska rejält på köttkonsumtionen.
Bilder från Djurrättsalliansens kampanj "Ett liv som gris". Där finns också filmat material med aktivisternas egna vittnesmål och tankar kring vad de upplevt. Måste ses!
